Jag vet inte 

Hur jag skriva

Sista minutrarna

Detta år

Försvunnet?

Nej. Borta i arbete

Med stolthet ibland

Förlorat i språk

That cannot bridge

Islands of meaning

Cuando me cambio todo

Por una vida de nuevo

Y me voy 

Paso y paso

Demasiado despacio

En än gång så sitter jag här

i mitt nedsläckta kök

Mitt på dagen

Det ser nästan ut som på en gammal film

Svartvitt

I skalor av grått

Tåget går om en timme

och det är 4 minuter kvar

Nej, det kan inte vara dags ännu!

Det måtte finnas lite till som jag har

att ge

Kanske var det här inte den sista för i år

Kanske kommer det mer

Om man bara vill det

behöver man inte säga adjö

och idag kan bli igår!!

Igen gjorde jag

Det

Så jävla korkat

Min kropp sa

Nej

Nej

Nej!

Och kokade

Medan json 

Slokade

Och alla problemen skriker

Hallå

Det finns inget att hämta 

Här

Men jag är så bra

Att jag inte lyssnar på nån

Som en riktigt jävla idiot

Jag brydde mig inte

Så jag öppnade din present på annandag jul

Det var ingen present till mig

Utan den var till dig

Jag dammade hela lägenheten

och väntade

Inte ett endaste korn fanns kvar

Lagade mat och tände ljus

För ingen annan än mig själv

”Haha! Du får inte smaka”

sa jag framför spegeln innan jag slängde alltihop

in i min käft

och tuggade och smaskade och njöt

gjorde jag inte

Inte en endaste smula sparade jag åt mig själv

Däremot sparade jag lite åt dig

Det bara bryter mig

Alla de saker

Jag borde

Men har försakat

Lämnat ett spår

Av månen i dagen

En vacker skugga

Som håller sig kvar

Kedjad och förankrad

Ändå stilla I natten

Stadig om dagen

Endast med

En chokladcroissant

I magen

En text återkommer alltid

Varje dag

Så som det ska va

Inget innehåll

Ibland

Det spelar ändå roll

Alltid

Kanske inget

utom ljuva minnen om ett år 

eller två

Kanske allt

utom ångest och ilska

om igår

Jag hade fel

Det spelar roll,

som en fristad

För dig och mig och du och jag

Jag önskar

Att jag var i Spanien

En plats

Där käften aldrig vilar

Och tapas aldrig sinar 

Lugn och slappnar av

Andas bara då 

och då det är nödvändigt

Lungan fylls upp och sjunker ihop

som en blåsbälg tillhörande en pyroman

Nu ska allting brännas

Starksprit ska få rensa ut

Chocka kroppen - det är dags nu!

Sedan blir det joggning i tvåsiffriga minusgrader

Träna nu, 

gör dig slank och tung och robust och brutal

Träna, chocka kroppen

Det är så vi kan hålla på som vi gör

Här sitter jag och ojjar 

Över AI 

Som tar mitt jobb

Mina dikter

Min filosofi

Och gör mig

Värre än obetydlig

Jag blir

Medioker

Förväntan i molnen mörka

när de drar förbi

Ånger reser grått i ångan

I en ny regi

Modal förändring

så är livet

Vissa ord låter bara bra

när förväntan tar allt för givet

och det som ska är det som var

Misstag 

skyfflade med plogbil

På hög

I skrymslen packad de hårdare

En oigenomtränglig mur

Av misstag

Några dagar kvar

och det känns konstigt

Hur året åldras och växer

Månad för månad

Dag för dag

Tar till slut slut och börjar om

med nya friska tag

Att tänka sig

Att drömmen eftersträvad

Längtad efter djupt och innerligt

Som ett barn för julen

Det visar sig att allt är inställt

Och att hon är en tomte

Vi kan bara skrocka 

I unison säger vi

Sånt är livet 

Ångest och frustration har vi här

I min affär

Köp och fyll ditt begär

av sådant du inte vill ha

Det är ingen rea idag

på något bra som är jag

Bara gammal skit

som jag har släpat hit

Träder ut på isen

Med fel ord

Fel språk

Men med ishackor

Fäster jag bladen

I vaken kant

För en stund flyter jag

När isen brister

Och jag slungas ut

I varmare land

Välkommen 

hälsar jag mig själv

Och för idag

hejdå

Hos dig är jag blå

Men jag ser fram emot att träffa dig

imorgon ändå

Som en glödande eldsäck

Färdas jag över rymder

Du slår ner

Rätt, som du gör

En krater

Där jag slocknar

Julen är här

Och timern för den tickar ned

En dikt jag skrev

En gång

Den var inte lång

Och jag raderade den på en gång

Misslyckat försök blev det en blöt

filt över tanken

och ett filter drog ut stanken

Inget vidare humör

har jag

just idag

Skriver dikt och på alla orden

blir jag störd,

när jag skriver dem

De är som gammalt slem eller

något otrevligt som tomten hostar upp

i december

Ouuf

Nu får jag används

Det här jävla språket igen

Och igen

Fan, det är som pannkakor

Med sirap

För mycket

Och samtidigt skräp

Inte nöjd

Och censur

Blir min påföljd

Ser framåt

under mitt år,

som sakta går

Aldrig mer 39 igen

Det är tragiskt

Men jag tänker på det igen

Himmelen skiftar

Nya dagar börjar

När är den sista

Och varför, varför

Måste jag bry mig

Det är lättare, att

Stänga dörren, och

Vrida låset, kasta

Kasta bort själen

Med tomma ögon

Blicka mot havet

Digitalt oändligt

Upphörande evig

Slukhålet slukas i ett slukhål

Bekanta främlingar,

åtminstone för mig,

dansar runt

i ring

kring avgrunden

Ingen av oss vill förstå någonting

Det är det som gör att vi förstår varandra

Blickar, ögon faller

upp mot skyn

men inte ner

Vi är överens

om att det här hålet

ska vara här

Så får det förbli

Jag ligger i badkar

Av saltade sanddyner

Ser jag mot en sandstorm av gräs

Som himmelssänd en fågel 

Överskridare av överskridare

Gränslös och galen

Jagar du ängar bortom oss

Men lämnar oss inte

Atombombar hjärnan

Alla tankar på en gång

För mig innebär det mindre än det låter som

En knappt hälsovådlig atombomb

För det är sällan jag tänker på saker och ting

Det här handlar om

en bomb som bara ger ett litet utslag på fingret

Som ett sönderrivet nagelband ungefär

Knappt mer än det

Obetydligt, när man tänker på det

Men tänker på det gör jag ju inte

Inget att säga

Samma färger

Förtäcker pärlband i dagg

En vinkling av bågen

Men jag kommer undan

Mitt öde

Vad det är

Nästan kär

Nästan klar

Nästan underbar

I ett tomrum

hjärnan bor

I ett hjärnkontor

hissar jag mig upp och ned i min skrivbordsstol

Tänker, ser,

glömmer att jag numera sällan ler

inombords

Jag dammar av 

Du gamla vitrinskåp

Ur dig plockar jag språket

Och passar mig

För alla dessa ömtåliga

Ord

Och konstruktioner

Det är mitt land

Tryggt förutsägbart

Alldeles vansinnigt

Och korkat

Japp

Finepang

Tidsfördriv

Slösar tid

Är inte ens kreativ

Inte det minsta

Frustrerad

Men det är en del av livet

Det måste vara så

Måste det vara så?

Ingen balans finns att nå

Bara dumma rim

Hej och hå

Men jag kommer tillbaka

Alldeles för sent

 Men nu är det dags

En hösäck 

Hade sugit

Men också dugit 

Sitter uppe

Som i tonåren

I gillestugan

är jag nu

Går försiktigt ned för trappan

Inte väcka någon

På måndag är det skola

och prov igen

Det var inte länge sen

2005

Är du också rädd

Ja, för att säga

Korkade saker

Som är korkade

Eller inte

Jag är det

Men idag är jag en paradox

Korkad

Och uppkorkad

Fredag!

Snön smälter

Inget hjälper

Inte ens en öl eller två

Inte heller mina försök

Dikten sinar

Märket i glaset skiner

av kökslampans ihärdiga sätt att slå sig fram genom mörkret

Även härdat glas är i grunden flytande

Det är bara oerhört långsamt

som det rör sig framåt

Sova tidigare 

Skulle jag

Sova senare

Blev det

Bara sitta stilla i en soffa

och softa

Aj aj

Inte bra

Blir inget vettigt gjort

Och kvällen går så fort

Inte bra, och trött blir ja

Så trött

Att jag inte ens

Ser en ankvideo klart

Innan viljan att sova

Tar över allt

Orden slirar

Och slängs

Betydelsen kränger

Välter

Glider

Nedför slänten

Jag ser på

För ett slag

Och ger mig

Av

Telefonen ringer i andra rummet

Det jag en gång saknade

är nu åter funnet

Duschen rinner utan någon i

Jag är en miljöbov

Ondska drar förbi

i ett jetplan